Inuti mig.

Tänk om livet var enkelt, som kaffe typ. Men det är det ju givetvis inte. Ibland funderar jag på varför jag är kär i Freddie, han är en så jobbig människa. Men jag kan bara inte sluta vara kär i honom. Det absolut dummaste jag skulle kunna göra är att lämna honom. Han älskar mig så himla mycket. Så sjukt mycket.

Mitt problem är att jag älskar så många! Jag vill ha tid med alla. Jag gillar mina syskon och vi umgås ofta. Jag vill hinna träffa mina kompisar som har minst lika mycket som jag inbokat. Jag måste hinna åka ner till pappa en helg och träffa min lillebror och Farmor saknar mig så dit borde jag också åka.

Det finns så många känslor i mig som jag inte förstår, så mycket som kommer fram i form av gråt eller ilska och jag vet inte vad dom betyder. Jag vet inte vad jag skulle göra om Freddie gick ifrån mig, skulle hans tröja ligga kvar i min fotölj och jag ligga och gråta med den varje kväll eller skulle han ta tillbaka både nallen och tröjan?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0